Blogginlägg D: Ska vi ägna oss åt kampanjjournalistik?

Torsdagen den 19 november 2009 publicerade ett stort antal tidningar i Sverige en artikel om den fängslade svenske journalisten Dawit Isaak. Artikeln har skrivits av Svenska akademins ständige sekreterare, Peter Englund. I september 2001 fängslades Dawit Isaak under en resa i Eritrea och han har sedan dess hållits inspärrad. Någon rättegång har inte hållits. Anledningen till fängslandet är Dawit Isaaks kritiska artiklar om Eritrea. Vill du läsa mer om Dawit Isaak och bakgrunden till hans öde finns en utförlig artikel i Göteborgsposten 24 mars 2009.
Journalister lever farligt. Omkring 100 journalister om året dör i samband yrkesutövningen. Det förekommer också hot, misshandel, fängslanden och andra metoder, allt för att tysta redaktioner och journalister som publicerar uppgifter som inte är bekväma. Internationella Journalistfederationen (IFJ) är världens största organisation som engagerar journalister och de kämpar för bland annat pressfrihet.

I det här blogginlägget ska vi inte i första hand granska pressfriheten eller hot mot journalister. Vi ska istället fundera på det här med kampanjjournalistik, som fallet med Dawit Isaak är ett exempel på. Det finns andra exempel på detta. Medierna har inte minst när det gäller utvisningar av asylsökande tagit sig an en rad ärenden. Det handlar inte så mycket om att objektivt presentera de här fallen. Medierna tar ofta känslomässig ställning för de asylsökande.
Eller ta exemplet med Guantanamofången Mehdi Ghezali, som under sin tid i Guantanamo fick den svenska pressen att kampanja för honom. När han sedan åkte fast i Pakistan på väg till vad som misstänktes vara Talibanernas straka fästen, då ställde däremot inte medierna upp på hans sida.
Annika Östberg, svenskan som suttit 28 år i amerikanskt fängelse för medhjälp vid ett dubbelmord, fick ju efter många år av både mediekampanj och påtryckningar från den svenska regeringen komma hem för att avtjäna sitt straff i ett svenskt fängelse. I november förra året beslutade tingsrätten i Örebro att tidbestämma hennes straff och hon kommer att friges om ca ett år. Hur mycket tror ni mediekampanjen inneburit för denna utveckling?
Internationellt kan vi följa medierna kampanj för den burmesiska oppositionsledaren Aun San Suu Kyi, som hållits i husarrest av den burmesiska militärjuntan i många år. Kampen går vidare och den burmesiska militären måste ta stor hänsyn till henne. Vad har mediernas bevakning betytt, tror ni?
Visst är kampanjjournalistiken omdebatterad! Vad händer med den objektiva journalistiken? Och vilken rättvisa är det för alla dem som inte hamnar på förstasidorna i medierna, som inte blir mediernas "kelgris", om man får uttrycka sig så rått?
Vad tycker du om kampanjjournalistiken som företeelse?
Ta fram egna exempel på kampanjjournalistik.

Här är en länk som kan vara intressant och ge näring till dina funderingar:

Västerbottens-Kurirens chefredaktör om kampanjjournalistik:
http://www.vk.se/Article.jsp?article=265296&leftmenu=132

Här ytterligare ett par länkar:
http://www.resume.se/nyheter/2008/12/08/natet-ar-fantastiskt-for-k/

http://sydsvenskan.se/malmo/article545913/Lugna-gatan-bas-till-attack-mot-media-och-polis.html

Blogginlägg C: När blir journalistik fiktion?

Var sätts gränsen mellan journalistik och fiktion?
Ibland känner sig journalisten tvingad att välja andra uttrycksmedel eller medier för att beskriva en händelse. Det handlar då ofta om att publicera sitt material i bokform. Allt för att kunna beskriva en händelse mer ingående. Men ska vi ställa andra krav på en beskrivning i bokform, i form av en roman, än vi skulle ha gjort i en tidningsartikel? Kan vi låta fantasin ta över delar och ”förvanska”, ”förändra”, ”frisera” eller ”späda på” sanningen?
Vi har flera exempel på detta i Sverige. Jan Guillou är ett sådant exempel. Barbro Alvings reportage räknas hit. Truman Capotes bok ”Med kallt blod” (In Cold Blood) som beskriver två mördares väg mot galgen (publicerades 1965) anses vara ett av de bästa exemplen på ”New Journalism”, den nya journalistiken (Bilder ovan: Omslaget till boken längst upp och längst ned författaren Truman Capote) Författaren George Orwell tog också till sig det nya sättet att skildra verkligheten under sina reportage från Spanien under det spanska inbördeskriget i slutet av 30-talet. Samma sak gjorde även den svenska journalisten Barbro Alving, även kallad Bang.
I debatten hävdas att den nya journalistiken uppstod på 1970-talet, men den sträcker sig längre tillbaka i tiden som framgår här ovan.
I Sverige har väl ingen kunnat undgå debatten om Liza Marklunds bok ”Gömda”(Liza Marklund ses på bild här ovan).
Diskussionerna koncentrerades kring frågan: Vad är sanning? Får en skribent sätta vilka sanningsgränser som helst? Hur många detaljer får ändras utan att trovärdigheten går förlorad? Kan vi kalla detta för journalistik?
På publicistklubbens webbplats kan du ta del av en debatt om Gömda-frågan:http://www.publicistklubben.se/2009/01/20/referat-fran-gomda-debatten/
Här hittar du ett gäng samlade länkar till åsikter, fakta och tankar om Gömdadebatten:http://samesamebutdifferent.se/2009/01/21/osamlade-tankar-sparen-efter-gomda-debatten/
och
http://www.gradvall.se/artiklar.asp?entry_id=55
Även Anders Sundelins essä i DN tar upp New Journalism – och ifrågasätter om den är så ny
http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=690909
I kursguiden hittar du ett antal journalistiska böcker.I det här blogginlägget ska du utgå från en av böckerna i listan (eller så många som du har läst!).
Du ska skriva en recension och målgruppen är dina kurskamrater. Skriv inte alltför detaljerat om innehållet. Fokusera på hur du tycker att författaren/reportern hanterar den journalistiska formen. Vad kan man säga om det skönlitterära kontra det dokumentära sättet att uttrycka sig på? Hur vill du beteckna de här böckerna? Är det litterär journalistik eller journalistisk litteratur? Vad finns det för fördelar/nackdelar med den här typen av journalistik? Kan man ha samma krav på sanning, källkritik och etik? Är det något särskilt du uppskattar, eller vill ifrågasätta? Vad tycker du om ”New Journalism”?